Kulturarv och hembygd


Närheten till havet har satt sin prägel på skärgårdsborna och har lämnat efter sig tydliga spår både i kultur- och näringslivet i kommunen. Kulturarvet är centralt för kommunen och levandegörs genom ett organiserat, och för landet unikt, hembygdsarbete. I kommunen finns åtta aktiva hembygdsföreningar varav sju av föreningarna har ett eget hembygds- eller friluftsmuseum. I Korsholm talas ett flertal olika dialekter som bör värnas om och ses som värdefullt och framfört allt som ett levande kulturarv.

Trots en snabb och kraftig samhällsutveckling de senaste decennierna så är spåren av den österbottniska allmogekulturen och det agrara byasamhället tydliga i Korsholm. Bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och landskap måste beaktas som ett unikt kulturarv och som en icke-förnyelsebar resurs som berättar om hur Korsholm skapats och utvecklats genom tiden. Natur- och kulturmiljöer har en central roll i formandet av en kommunidentitet för Korsholms del. För invånarna betyder bevarandet av kulturhistoriska byggnader och platser ett stycke levande historia som utgör en port till korsholmarnas egna rötter och en kunskapskälla för nyinflyttade kommuninvånare.

”Kulturmiljön har viktiga identitetsskapande värden i en global nutid där hotet om likriktning och samkultur har lyft fram vikten av lokalitet, särprägel, genuinitet och ursprung. I dagens tävlan mellan städer och regioner har kulturmiljön utpekats som en stor resurs för vår strävan att skapa attraktivitet och konkurrensfördel. Den österbottniska allmogekulturens bebyggelse och kulturlandskap utgör ett unikt kulturarv. Den utgör ett konkret vittne för vår historia. Välbevarad berättar den om olika aspekter av det dåtid samhällets uppbyggnad och funktioner, byggnadsskick, ideal och värderingar” Byggnadsantikvarie Roosa Viljanen 2014.

IMG 2054