”Det var helt unikt”

Korsholms kommun samarbetade med Uleåborgs universitets arkitektoniska enhet inom ramarna för universitetets kurs i kommunalplanering under hösten. Kursen gick ut på att magisterstuderande tillsammans med representanter från lokalbefolkningen, företagare och intresseorganisationer tog fram utredningar om markanvändningen och utvecklingen av Korsholms skärgårdsbyar.

-          Den här kursen ska ge de studerande en helhetsuppfattning om hur det är att jobba på fältet och hur man ska uppnå konkreta mål. Det fick de verkligen göra, säger professor Tarja Outila vid Uleåborgs universitet.

Kommuninvånarna ombads även i en enkät framföra sin egen syn på skärgårdsbyarnas nuläge och deras viktigaste utvecklingsområden.

-          Vi fick en hel del svar och det verkade som om skärgårdsborna verkligen bryr sig om sin omgivning, säger Outila.

En av de studerande, Juulia Jalava, var mycket nöjd med kursen men såg den även som utmanande.

-          Jag är inte bekant med sådan här skärgård överhuvudtaget. Man var verkligen tvungen att sätta sig in i hur det är att vara skärgårdsbo och vad det betyder, säger Jalava.

Vad var det mest utmanande?

-          Språket. Största delen har svenska som modersmål, men det gjorde i sig inte arbetet svårare. Men det faktum att man har flera språk som servicen ska ges på fick oss att fundera i helt andra banor än vad vi är vana vid.

Det intressantaste och roligaste ansåg studerande Mikko Vitikka att ungdomsgårdarna var.

-          Jag var mycket fascinerad av dem och tycker det finns mycket utvecklingspotential i ungdomsgårdarna och deras närmiljöer. Man kunde bygga upp mindre servicecentrum runt dem så att en massör, specialsjukvårdare eller frisör skulle kunna vara där någon dag i veckan. Då kan man i stort sätt dela på samma utrymmen, säger Vitikka.

Outila vill tacka Korsholms kommun för möjligheten universitet fick.

-          Det är otroligt sällan man får planera och visualisera runt skärgården och livskraftiga skärgårdsbyar. Oftast är det typiska tätorts- eller landsbygdsområden vi har tillgång till, säger Outila.

Utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala vid kommunen är nöjd med resultatet.

-          Det har varit ett spännande samarbete. Alla dokument tillfaller nu kommunen och vi kan sedan dra nytta av dem i vår planläggning och framtidsutveckling, säger Alaviitala.